Den franska författaren Édouard Louis fick stort genomslag med sin debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule. 2018 utkom han med Vem dödade min far, en anklagelseroman mot de politiker som de senaste årtiondena gjort nedskärningar i välfärden, vilket särskilt drabbat lågavlönade och sjuka. Nu kommer Louis senaste bok En kvinnas frigörelse på svenska. Nu är det moderns liv som skildras.
Louis växte upp i en arbetarklassfamilj på den franska landsbygden. Han har återkommande skildrat sin uppväxt i en maskulin och patriarkal miljö, fylld av misär. Detta är tredje gången han återvänder till sin uppväxt, men den här gången är det modern som står i centrum.
Louis mor kommer från en mindre tätort i norra Frankrike. Hon växer upp i en arbetarfamilj där modern är hemmafru och adoptivfadern fabriksarbetare. Hennes far dog när hon var tio. Hon hade en dröm om att bli kock, men tvingades avbryta sin utbildning när hon blev gravid. Hon var då arton år och livet blev inte som hon tänkte sig. Männen omkring henne super, slåss och är allmänt odrägliga. Allt ansvar hamnar på hennes axlar.
En kvinnas frigörelse heter boken men efter att ha läst två tredjedelar är det inte mycket till frigörelse. Som i Louis andra böcker är livet fullt av elände. Och allt blir bara värre när hans storebroder blir kriminell och när Louis far inte längre kan arbeta efter att ha skadat sin rygg. Istället ligger han hemma i soffan, äter smärtlindrande och fäller spydiga kommentarer. Den sista frihet Louis mor hade, den när hennes man var på sitt arbete och hon var ensam hemma om dagarna, tas ifrån henne.
Louis bok är en skildring av hur klassförtryck och patriarkat samverkar i förtrycket av arbetarkvinnor. Louis har en unik förmåga att hitta berörande detaljer i vardagen. Det där som smärtar att läsa, som får en att lida med karaktärerna. Och sedan gör han som han alltid gör med dessa detaljer, han lyfter dem till djupa analyser av världens sammansättning och hur den enskilda människan påverkas av de möjligheter eller brist på möjligheter som världen ger.
Frigörelsen kommer tillslut. Det ska ju trots allt vara en berättelse om den. Jag tror att Louis har velat skriva en ljus bok, väl medveten om att hans böcker är mörka, men likväl har han haft svårt att lyckas. I slutet av boken kommer han på sig själv och ljusar upp. Boken inleds med en beskrivning av ett fotografi på modern när hon är ung, där hon ser förväntansfullt på världen. I slutet återkommer Louis till fotografiet. Utan att avslöja för mycket är det som att modern får sin ungdom tillbaka. Hon får en andra chans och får testa de drömmar hon hade som ung, i den utsträckning det går. Louis kommer sin mor närmre, men det återstår ständigt ett avstånd mellan dem som de inte kan överbrygga. Det är åtminstone känslan jag får, och det är något många klassresenärer vittnat om. Man har påbörjat en resa som det aldrig riktigt går att återvända från.
Till sin form är En kvinnas frigörelse lik Vem dödade min far. Det är en kort och drabbande bok om en människas levnadsöde. Väl värd att läsa.