Martin Hägglund argumenterar för ett annat samhälle i Vårt enda liv

2019 utkom den svensk-amerikanska litteraturvetaren Martin Hägglund med boken This Life. Den blev direkt en succé och röstades bland annat fram av The Guardians läsare till en av årets bästa böcker. Förra året kom boken på svenska med titeln Vårt enda liv – Sekulär tro och andlig frihet.

I den första delen av boken argumenterar Martin för att livet är ändligt och att det är detta som gör att det är värt något. Om livet inte varit ändligt skulle vi till exempel inte haft förmågan att utöva omsorg, eftersom den inte hade betytt något. Det faktum att vi kan dö gör livet värdefullt. Han använder begreppet sekulär tro för att beskriva denna drivkraft, något han skiljer från den religiösa föreställningen om ett liv efter döden.

Om vi bara har ett liv och det är ändligt, hur ska vi då leva detta liv? Det är frågan Martin ägnar den andra delen av boken åt att besvara. Hans svar blir att vi måste skapa ett samhälle där den nödvändiga arbetstiden minskas så mycket det går och där vi ger varje individ största möjliga frihet att själv fylla sitt liv med mening, och att detta uppnås genom demokratisk socialism.

Vårt ändliga liv

Det intressanta i Martins bok är hur han väver samman en rad olika filosofers tankar om både teologi, filosofi och ekonomi och utifrån det skapar en helhetsbild över vilket samhälle vi bör ha, baserat på vad det innebär att vara människa. Extra intressant blir det när han använder skönlitteraturen för att argumentera för sin tes. Här finns exempel från bland annat Knausgård och Bibeln. Den breda blicken är fascinerande och det är imponerande hur han lyckas bygga en röd tråd, men den breda blicken öppnar också för luckor i argumentationen. Inte minst blir det svart-vitt vid flera tillfällen och jag kan inte annat än att ifrågasätta grundtesen om att en religiös tro på livet efter döden verkligen får oss att tycka att det liv vi har är mindre sårbart. Även den som tror på ett liv efter detta kan ju bära fruktan för att förlora det man har i stunden.

Ett nytt ekonomiskt system

I den andra delen blir boken mer intressant. Utifrån Marx analyser visar han hur kapitalismens mål om ständigt ökad profit rimmar illa med idén om att uppnå mer fri tid för varje människa. I kapitalismen är det mänsklig arbetskraft som skapar värde och därför kommer vi inte får mer fri tid även om produktionstakten ökar till följd av tekniska landvinningar och effektiviseringar. Det är trots allt över hundra år sedan vi senast hade en arbetstidsförkortning. Martin argumenterar för att kapitalismen är ett medel för sig själv, snarare än ett medel för något annat. Kapitalismens mål om ständig tillväxt gör att andra mål som till exempel mer fri tid eller en hållbar miljö blir omöjliga. För att förändra detta måste vi ändra vårt mått på värde, och för att ändra vårt mått på värde måste vi ändra vårt ekonomiska system.

Mer tid att leva

Martin är en pedagogisk författare som på ett förtjänstfullt sätt gör andra filosofers teorier lättbegripliga. Vill du förstå Marx eller Hegel, eller högertänkare som Hayek kan du med fördel slå upp den här boken. Jag uppskattar också hur Martin grundar sin politiska övertygelse på en filosofisk grund om ett fritt och gott liv. Det finns något att sträva efter, något vi bör uppnå. I sin stil är han dock väldigt upprepande och övertydlig, vilket gör att det tar mycket längre tid att ta del av hans idéer än det borde. Det är trots allt en bok om hur vi ska få mer tid att leva, och då hade jag önskat styrka onödig upprepning för att få mer tid till det.

Foto: Pontus Höök