Så var det sommar igen, och som vanligt har jag en hel trave böcker jag tänker ta mig igenom. Jag har redan tjuvstartat och läst Magnus Västerbros augustprisbelönade Svälten.

I inledningen till sin bok Om konsten att läsa och skriva berättar Olof Lagercrantz om sitt intresse för historia. Han finner historien fullkomligt ointressant så länge den handlar om byggnader och årtal. Först när den handlar om människans tankar och idéer i olika tider blir den fascinerande. Därför valde Olof litteraturhistorien. I litteraturen finns människorna och deras tankar.

Jag kan bara hålla med och konstatera att det är mitt intresse för idéhistoria som gör att jag gillar Magnus Västerbros bok Svälten så mycket. Här berättas om svältkatastrofen som fick förödande konsekvenser i mitten av 1800-talet. Magnus visar att katastrofen inte bara var ett resultat av missväxt. Också tidens idéer bidrog till att tusentals människor svalt ihjäl och att den största emigrationen i vårt lands historia påbörjades.

Missväxtåren 1867-1868

1867 års missväxt drabbade främst Norrland. Året därpå var det mellersta Sverige som fick ingen eller liten skörd. Man insåg redan under sommaren, när skörden förstördes, vad som skulle hända när vintern kom. Det fanns de som försöka rädda befolkningen genom nödhjälp. Hela Europa samlade in pengar för de svältande svenskarna. Men vilka idéer var det som hindrade hjälpen att komma fram och som var anledningen till att regeringen gjorde så lite?

De nyliberala idéerna härskade vid den här tiden. En nästan religiös tro på marknadsekonomin. Någon hjälp skulle inte erbjudas de svältande, ty varje ingrepp i marknaden skulle i själva verket försämra möjligheten att hjälpa människor. De styrande var av åsikten att de fattiga inte kunde hjälpas hur som helst. Om man delade ut mat till folk utan att kräva något åtagande för den skulle de förslappas. Ingen skulle arbeta om han eller hon fick mat gratis. Därför tvingades människor arbeta med meningslösa sysslor för sin nödhjälp. Nog känns idéerna igen i vår tids jakt på bidragstagare.

Historia intressant och viktigt

I stor utsträckning är det idéerna som utmärker en tid. De formas av och formar nya tekniska landvinningar. Men idéerna är, trots att de är starka i vissa tider, ofta också universella och återkommande. Och kanske är det vad som gör historia så intressant och viktigt. Med Magnus bok har jag kunnat blicka tillbaka i tiden, men jag har också sett min egen tid i ett klarare ljus. Parallellerna till idag finns där, vilket ju är vad som gör boken relevant. Följderna av idéerna existerar. Svälten formade det här landet och den formade våra föreställningar av det här landet.

Idag pågår en kamp om kulturen. En kamp om beskrivningen av Sveriges historia. Inte bara historien, utan även historieskrivningen är föränderlig. Det bästa med Magnus bok är att den uppmärksammar det där.

Förtjänar Augustpriset

Det här är en bok för dig som gillar historia, idéhistoria, litteratur, biologi och ekonomisk historia. Ja, boken innehåller faktiskt allt. De skönlitterära referenserna, med vaken analys. Men också ekonomi som jag är så intresserad av. Vad händer med det ekonomiska systemet när människor svälter? Vad sker med priserna på möbler? Ja, det bör du läsa om! Men du får också svaret på frågor som vad man kan äta och hur länge en människa kan svälta. bra att veta nästa gång svälten slår till. För vi går in i osäkrare tider och vår självförsörjning är rekorddålig.

En bred och bra bok om ett intressant ämne som definitivt förtjänar Augustpriset!

Foto: Johanna Hanno