Bernt-Olov Andersson har varit heltidsförfattare i fyrtio år. Men det var aldrig tanken. Nu är han aktuell med självbiografin Den osynliga nåden där han berättar varför det trots allt blev så.

Titeln är hämtad från en av Stig Sjödins dikter i diktsamlingen Sotfragment. Den osynliga nåden är favören att få slita ut sig och välja där val inte finns.

Bernt-Olov skriver att Stig Sjödin var som en far till honom, och det är med denna far han ofta blivit jämförd. Båda är uppvuxna i Sandviken och hamnade liksom alla andra brukspojkar på järnverket. Stig Sjödin hjälpte Bernt-Olov med både drömmandet och skrivandet, Bernt-Olov gav igen genom att ta initiativ till skapandet av Stig Sjödin-sällskapet.

Så hur kunde en enkel bruksortsgrabb bli författare? Vägen är lång men inte omöjligt, kan man konstatera. Bernt-Olovs självbiografi har styrkan att den lyfter blicken från huvudpersonen själv. Utan omgivningen hade det aldrig blivit som det blev. Författaren gräver sig bakåt i tiden och kartlägger släkten på både faderns och moderns sida. En släkt som i generationer slitit ut sig och fått välja där val ej fanns. Störst fokus ligger vid föräldrarna. Vad som formade dem och hur det formade Bernt-Olov. Det sociala arvet är starkt och både svårt och smärtsamt att bryta med. Ta jobb i järnverket, säger fadern. Där har du jobb hela livet. Bernt-Olov vill annat.

Den som lever på marginalen är noggrann med sin ekonomi. Fadern bokför i detalj både inkomster och utgifter. De kvarlämnade anteckningarna blir en röd tråd genom boken. Bernt-Olov följer familjens ekonomiska standard tillbaka i tiden och minns varje ovanligt köp. På så vis sätter ekonomin ramar för berättelsen, så som den satte ramar för livet.

Faderns nästan maniska anteckningar gör att boken också fäster särskilt vid honom. Det är han som blir mest levande i gestaltningen. Hans arbeten som ger familjen olika förutsättningar, alkoholismen som slår sönder barndomen och den slutliga sjukdomen som bryter ner och skapar nytt.

Det är ett kollektiva fokuset på människorna omkring. Individen i fokus, men strukturer, förtryck och ett socialt arv som ger val där val ej finns.